Author: info@webbyra.com

En majoritet av asylsökande barn och unga uppger att de mår bra och att de tycker att skolan är viktig. Det visar en enkätundersökning bland asylsökande i åldern 12–20 år. Samtidigt pekar resultaten på sämre hälsa och livskvalitet bland de barn och unga som inte bor med sina familjer.

Kriget i Ukraina medför att många söker skydd i Sverige. Utifrån det epidemiologiska läget i Ukraina är risken för spridning av smittsamma sjukdomar generellt sett relativt låg. Men människor på flykt utgör en utsatt grupp för ohälsa och det är därför viktigt att erbjuda hälsoundersökningar. Vaccinationstäckningen är också lägre för vissa sjukdomar och det är viktigt att regionerna erbjuder vaccinationer.

Oron för konsekvenserna av pandemin var i vintras hög bland unga personer. Samtidigt hade oron för att bli allvarligt sjuk i covid-19 minskat i de äldre åldersgrupperna. Det visar en enkät från december 2021 om levnadsvanor och psykisk hälsa under pandemin.

Stöd till kunskapsutveckling, mer samverkan och nationella register där det går att följa små barns hälsa – det är behov som Folkhälsomyndigheten uppmärksammar i en ny rapport om barnhälsovården.

Utvecklingen har sett olika ut inom områdena alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar, ANDTS, under den senaste tioårsperioden. Det visar en rapport från Folkhälsomyndigheten. Till exempel är det färre i befolkningen som röker dagligen, medan snusningen har ökat både bland skolelever och vuxna. Nu föreslår Folkhälsomyndigheten att det förebyggande arbetet förstärks.

Många vill förstå sin psykiska hälsa bättre och vad som påverkar hur vi mår. På en ny webbplats har Folkhälsomyndigheten samlat kunskap, tips och råd som ska göra det lättare att se vad man kan göra för att må så bra som möjligt och för att stötta andra.

Ålder, födelseland, boendesituation och familjens ekonomi spelar roll för nyanlända barns hälsorelaterade livskvalitet i Sverige. Lägre hälsorelaterad livskvalitet rapporteras bland annat av ensamkommande och de som bor med andra än familj eller släktingar.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har inneburit förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Deras hälsa har trots detta förändrats i liten utsträckning under år 2021. Utvecklingen har inom flera områden fortsatt i samma riktning som innan pandemin. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

Ett självmord drabbar många människor kring den som avlidit och kan leda både till sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos närstående. I samband med den internationella suicidpreventiva dagen uppmärksammar Folkhälsomyndigheten stödet till efterlevande.

Folkhälsomyndigheten har tidigare rapporterat om att antalet suicid har ökat i gruppen 15–29 år. Djupare analyser visar att det är åldersgruppen 20-29 år som står för ökningen medan utvecklingen varit oförändrad i åldersgruppen 15-19 år.