På Världsfetmadagen presenterar Folkhälsomyndigheten ny data för övervikt och fetma i den vuxna befolkningen. Där synliggörs resultat för utvecklingen av olika svårighetsgrader av fetma. Sedan 2004 har det blivit dubbelt så vanligt med fetma grad 2 eller högre i den vuxna befolkningen och en ökning har skett i stort sett alla grupper.
Försämrade matvanor i Sverige
Matvanorna i den vuxna befolkningen har försämrats under de senaste åren. Det visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor. Vad som ligger bakom utvecklingen behöver undersökas vidare. Möjligen kan covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna ha påverkat förutsättningar för hälsosamma matvanor.
Skyddande miljöer en viktig del i det suicidförebyggande arbetet
Suicid kan förebyggas genom att skapa skyddande miljöer och genom program som kombinerar flera insatser. Även screening för depression hos personer med suicidrisk kan förebygga suicid, visar en litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten sammanfattat i serien Utblick folkhälsa.
Stress och oro dubbelt så vanligt i grupper som står utanför arbetslivet
Många i befolkningen upplever stress, ängslan, oro eller ångest, och vanligast är detta bland de som inte arbetar. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndighetens nationella befolkningsundersökning, Hälsa på lika villkor.
Utsatthet i barndomen ökar risken för att drabbas av psykiatriska tillstånd som vuxen
Personer som har vuxit upp i utsatthet har en markant högre risk att drabbas av psykiatriska tillstånd i vuxen ålder. Risken var högst bland de som hade minst en förälder som hade vårdats för psykiatriska tillstånd eller hade beroendeproblematik. Det visar en studie från Folkhälsomyndigheten.
Insatser behövs för unga som har föräldrar med spelproblem
Unga som har föräldrar med spelproblem mår sämre än andra unga. De uttrycker bland annat mer missnöje med sin psykiska och fysiska hälsa, stress, fritid, vänner och tro på framtiden. De har också överlag en sämre relation till sina föräldrar, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Fortsatta skillnader i psykisk hälsa mellan arbetslösa och sysselsatta under pandemin
Såväl före som under pandemin har psykiska besvär varit vanligare bland arbetslösa än bland sysselsatta. Däremot ökade inte skillnaderna mellan grupperna under pandemin, enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Psykiska besvär vanliga vid ekonomiska problem
Bland personer som har ekonomiska problem är det tre gånger så vanligt med psykiska besvär jämfört med de som har det bättre ställt. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.
Hälsan allmänt god men fortsatt ojämlik visar stor undersökning
Över 70 procent av befolkningen i Sverige upplever sig ha en god allmän hälsa, men det finns fortsatta skillnader mellan olika grupper. Det visar Folkhälsomyndighetens stora nationella befolkningsundersökning, Hälsa på lika villkor, som omfattar personer från 16 år och uppåt. Undersökningen visar också att personer över 85 år rapporterar ett gott psykiskt välbefinnande i nivå med övriga befolkningen. 40 procent av de äldre anger att de har en god allmän hälsa.
Hälsa och livskvalitet varierar bland asylsökande barn och unga
En majoritet av asylsökande barn och unga uppger att de mår bra och att de tycker att skolan är viktig. Det visar en enkätundersökning bland asylsökande i åldern 12–20 år. Samtidigt pekar resultaten på sämre hälsa och livskvalitet bland de barn och unga som inte bor med sina familjer.