Många vill förstå sin psykiska hälsa bättre och vad som påverkar hur vi mår. På en ny webbplats har Folkhälsomyndigheten samlat kunskap, tips och råd som ska göra det lättare att se vad man kan göra för att må så bra som möjligt och för att stötta andra.
Ålder, födelseland, boendesituation och familjens ekonomi spelar roll för nyanlända barns hälsorelaterade livskvalitet i Sverige. Lägre hälsorelaterad livskvalitet rapporteras bland annat av ensamkommande och de som bor med andra än familj eller släktingar.
Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har inneburit förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Deras hälsa har trots detta förändrats i liten utsträckning under år 2021. Utvecklingen har inom flera områden fortsatt…
Ett självmord drabbar många människor kring den som avlidit och kan leda både till sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos närstående. I samband med den internationella suicidpreventiva dagen uppmärksammar Folkhälsomyndigheten stödet till efterlevande.
Folkhälsomyndigheten har tidigare rapporterat om att antalet suicid har ökat i gruppen 15–29 år. Djupare analyser visar att det är åldersgruppen 20-29 år som står för ökningen medan utvecklingen varit oförändrad i åldersgruppen 15-19 år.
En majoritet av asylsökande barn och unga uppger att de mår bra och att de tycker att skolan är viktig. Det visar en enkätundersökning bland asylsökande i åldern 12–20 år. Samtidigt pekar resultaten på sämre hälsa och livskvalitet bland de barn och unga som inte bor med sina familjer.
Nu genomför Folkhälsomyndigheten en studie för att följa upp hälsan och livskvaliteten bland personer som lever med hiv i Sverige.
Varje år i Sverige dör i genomsnitt 22 barn under 18 år i suicid. Det visar en forskningsstudie som undersökt alla fall de senaste 19 åren. Folkhälsomyndighetens egna analyser visar att mer än var tredje hade besökt barn- och ungdomspsykiatrin året före dödsfallet. Resultatet visar på vikten av att identifiera och följa upp barn med…
Många i Sverige har en positiv eller neutral syn på personer som lever med psykisk ohälsa. Men en majoritet tror ändå att psykisk ohälsa kan ge sämre förutsättningar för människor inom flera viktiga områden i livet. Det visar resultat från en Novusundersökning som genomförts på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
Trots att psykisk ohälsa är vanligt bland äldre personer är det många som inte söker hjälp. I en kommunikationssatsning lyfter nu myndigheter och organisationer gemensamt att det är viktigt att tala om psykisk ohälsa.